Historien om plånboken! 08 maj 2009
Posted by prinsesssurr in Uncategorized.trackback
Jag tappade den och fick tillbaka den inom loppet av 50-60 minuter!
Jag fick idag för mig att jag skulle dra och träna innan de stängde (har suttit på arslet framför datorn hela dagen och ändå varit sugen på träning men inte lyft på det.. arslet alltså) så när jag väl bestämmer mig för att dra iväg spöregnar det ute. Men jag går ändå. Duktig som jag är!
Packar skor, plånbok, hänglås och strumpor i en papperspåse utan den minsta lilla tanke på att sådana påsar lixom multnar upp i blött väder, speciellt extrem väta så som ute idag. Jag sätter påsen-helvetet (numer även kallat pås-helvetet) på cykel styret och drar iväg i 110 (minst). Väl framme på Friskis ramlar påsen sönder i små blöta delar och jag upptäcker ett HÅL i botten, där min plånbok och hänglås ramlat ur!
Hur man lyckas att INTE märka sådant när man cyklar är för att:
- Man har regn som svider i ögonen så att man inte kan se
- En luva på huvudet som gör att man inte kan höra heller.
Både blind och döv cyklar jag tillbaka i sakta mak, samma väg, för att leta efter min extremt viktiga plånbok i brunt. Lyckas inte hitta den. Paniken infinner sig sakta. Jag inser att det är helt kört när jag cyklat hela vägen hem.
Slänger av mig mina blöta kläder i hallen och håller nästan på att börja böla för att lixom spä på blöthets och nakenhets känslan när det ringer från dolt nummer. Tänkte att ”ja, det skulle ju vara underbart om de ringer från jobbet nu så att jag kan få in pengar på ett konto utan kontokort” när jag svarar och det är POLISEN som frågar om jag saknar något!!!
Den ängel som hittade och gick och lämnade in min plånbok sådär på en gång utan att sno något är ju en underbar människa. Inte en enda krona var borta, jag hade väl nån femtiolapp och några tior.. ALLT var kvar! En otroligt, fantastisk lättnad!
Jag är en slarver ibland men detta var fan otur!
Här har vi Slösa…
och här har vi Spara…
Eller nått…
Im lucky when im not!!
Haha, viklken tur du hade! DEt är verkligen otroligt att det fina såna snälla människor
Jag vet hur det känns o tappa något, jag tappade mina nycklar i somras – och det var inte kul. NAKEN känner man sig!
jag älskar också såna människor!
en gång tappade jag två biobiljetter (!!) på toaletten på biografen.
jag å samme gick ändå å kollade i kassan för att se om nån ”lämnat in två biljetter” (vi kände ju själva hur patetiskt lönlöst det var).
och så var det nån som lämnat in dom! BÅDA biljetterna!